as with the manuscripts

(toss em, toss em up in the air)

det är som när man läser manus. ja man läser det här manuset med en kopp kaffe. och man får fler och fler ledtrådar och igenkännelser ju fler sidor man plöjer och till slut upptäcker man att man har varit på den här platsen i den här handlingen runomkring de här handdockorna. det är som de misstänka. inte som i filmen, kevin spacey var damn good men jag minns inte vad den gick ut på, att alla var misstänkta? men när du läser manus, så är det som att du är den enda som förutser alla andras drag och du sätter ut fällor bara för att få bekräftat att du har så redigt rätt. och en efter en klyver foten i björngallran. en efter en. den enda misstänkta är du för vart ska du placeras? du är ju den, den enda som kan dra tillbaka ett helt manuskript från produktion och korrekturläsning och bonniers förlag tack vare dina briljanta ..spådomar.