pappa
jag kom inte längre än så här. jag kommer inte ens ihåg om jag har mjölk hemma och hyllorna ligger på golvet och hade jag haft kamin hade jag fått användning för dom.
fredag 18 juni 2010
fredag 4 juni 2010
frostiga flingor
linnet töjer ut sig och tvätten har skött sig och katten
vricka tassen och polarn drog till åkersberga och
arbetsnissarna tar en afterwork på danslokalens flottiga
uteservering utan formella inbjudningar till övriga i
resesällskapet men jag bryr mej inte om att blommorna
vissnar du borde själv veta om var du askar och
att din flicka önskar bli prins och att du inte passar
in här det gör ingen och alla men du är den enda med
busskort och röda stövlar och borde utnyttja dina
tillgångar och åka baklänges till den station du kom
ifrån och sluta skriv till mej när båda har löst upp
knuten tappat varandras händer i stormen och flutit på
drivved och lagt håriga huvuden till ro och ta det sen
utan att skjuta upp det och se mej inte i ögonen, öppna
gommen och låt tandläkaren se vilka bokstäver du kan
forma och vilken sanning du väljer att berätta och säg
till honom att du inte hade någon egen vilja och
tillkalla lustgasen för lite roligt måste du ju ha som
tack för att du töjde ut mitt linne och köpt en dryg tv
när ditt djur inte mår bra och det blir precis som vi
sa när vi ses igen blir det lika ytligt och grunt som
tidvatten och ingen ska vara bitter när vi försöker
hålla masken som att vi var på opera eller teater och
borde istället ta ner garden för vi är inga fäktare
utan simpla bönder för vi bor på en ö och borde ta det
som det kommer och vet att det är så jävla fegt att
anfalla med kniv och kanske möts på gårdsplan och
kavlar upp ärmarna som riktiga karlar med åhörare och
läktarbänk och opartisk domare som råkar växa i samma
släktträd och jag vänder ut och in på mej själv hittar
ingenting och skakar mej mot marken och får ut ett gem
och en slemmig penna och skakar och flackar för inte
fan kan det vara lätt att vara helt tom och känna sej
skjuten rakt i magen av ett hagelgevär och inte känna
nånting annat och undra om man är helt hjärtlös och
sen önska hjärtinfarkt för att veta att det
finns där
vricka tassen och polarn drog till åkersberga och
arbetsnissarna tar en afterwork på danslokalens flottiga
uteservering utan formella inbjudningar till övriga i
resesällskapet men jag bryr mej inte om att blommorna
vissnar du borde själv veta om var du askar och
att din flicka önskar bli prins och att du inte passar
in här det gör ingen och alla men du är den enda med
busskort och röda stövlar och borde utnyttja dina
tillgångar och åka baklänges till den station du kom
ifrån och sluta skriv till mej när båda har löst upp
knuten tappat varandras händer i stormen och flutit på
drivved och lagt håriga huvuden till ro och ta det sen
utan att skjuta upp det och se mej inte i ögonen, öppna
gommen och låt tandläkaren se vilka bokstäver du kan
forma och vilken sanning du väljer att berätta och säg
till honom att du inte hade någon egen vilja och
tillkalla lustgasen för lite roligt måste du ju ha som
tack för att du töjde ut mitt linne och köpt en dryg tv
när ditt djur inte mår bra och det blir precis som vi
sa när vi ses igen blir det lika ytligt och grunt som
tidvatten och ingen ska vara bitter när vi försöker
hålla masken som att vi var på opera eller teater och
borde istället ta ner garden för vi är inga fäktare
utan simpla bönder för vi bor på en ö och borde ta det
som det kommer och vet att det är så jävla fegt att
anfalla med kniv och kanske möts på gårdsplan och
kavlar upp ärmarna som riktiga karlar med åhörare och
läktarbänk och opartisk domare som råkar växa i samma
släktträd och jag vänder ut och in på mej själv hittar
ingenting och skakar mej mot marken och får ut ett gem
och en slemmig penna och skakar och flackar för inte
fan kan det vara lätt att vara helt tom och känna sej
skjuten rakt i magen av ett hagelgevär och inte känna
nånting annat och undra om man är helt hjärtlös och
sen önska hjärtinfarkt för att veta att det
finns där
torsdag 3 juni 2010
fläckig som en tiger
och jag gick ut och det var inte första gången i mitt liv förutom att jag inte vet när det blir igen och därför måste man passa på och hur orkar du varje gång gå fram och tillbaka till papperskorgen bara för att inte återvinna dina sugna askstumpar och katten bet dej i fingret för hon hade inte bättre för sej och huset ekar tomt och jag har inte tvättat på ett halvår för jag ger inte ut mitt nummer så fort för det vore för lätt och du säger att du letar upp mej istället och jag undrar.. ska jag ta det som ett hot?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
