Varsågåd

Mitt i trafiken, alongside the reffles and the cunts, ligger min mjärskgård, mitt vasarealskepp, mina minkpenslar på staffliet i Varsågåd, orten och byn där jag nyss befann mej. det påminner
inte om midgård men om asagudar och andra bestar och trehövdade grisar och femfotade hästar. träsvärd och järnpistoler som uppfanns en annan tidsålder men oumbärliga för åtminstone five decads ahead of our heads.
haha - i ett väldigt hårt klimat!
bäckarna porlar eller det popplar i bäcken och jag har inget mer att skriva, inget mer att ljuga ihop en saga om. sagor slutar alltid på ett eller annat sätt med gott eller ont. två utvägar men jag tar med mej allt det där mittemellan runtomkring och utanför. såna löv sveps med vinden but you can´t say I didn´t try.
vet du hur mycket huden stramar i kontakt med älghorn och hjortrontvål? det är nästan omstridigt att veva dom i kärnat smör och tömma kärlet så inte torrmodern blir vrång och kastar kittlan och slänger steken. vem får diska grytan? somebody´s me.
då när kattla daskade skorpan i baken skrattade jag högt. ha! för det hade inte hänt. jag tänkte
mej en alternativ director´s cut för jag somnar bara till Emil och tänker på Astrid där ibland och min undulat som gav sitt liv till mej. det där påpälsade bröstet har jag visst förr talat om, det är inte alla som har blårandiga småfåglar i skrivbordslådan som ligger och väntar när man kommer hem från arresten.
det är nåt otroligt så blödig man får vara bara för att man ser en film, ljusare choklad, värmeljus och billiga tricks från lediga trollkarlas assistenter och plommonstop i omlopp när dom krugar på gatan för damen på andra sidan. åh, vad man ser i teaterkikaren men utanför marmortrappan och bland strykare och medlare från wall street.