and my brain said to me

you are never going to believe this
men jag har en billig mainstream tavla från ikea med flickor som simmar under vatten och rider på sjöhästar och en marilyn monroe i vit baddräkt med en blomma som inte lossnar från håret och det är inte mycket jag har kvar när vinden drar in och får sällskap av en trombon och kapar av min dubbelsäng till två enkelbäddar som kan passa in på ett sjaskigt motell vid motorvägen där en kostymnisse med en hora checkar in och sen lurar hon honom på pengar och binder fast honom i sängen men han tar sej loss och sticker hennes fickkniv som hon haft i sitt strumpeband i halsen på henne och min soffa skivas av till två enfärgade fåtöljer och min växt börjar klättra på väggen fast jag bara vattnar den en gång i veckan och vill köpa hela blomaffären i solna och dekorera allt utom rosenblad på bädden det är så bildligt talat och teven tar dom med sej och jag missar seinfeld alla avsnitt som jag redan har sett och gärna ser om igen eftersom jag kommer ihåg allting och ska placera in mina skratt ihop med publiken väldigt s y n k r o n i s e r a t och jag har tavlor att hänga och mattor att rulla ut och disk och plocka och dammsuga bakom den stora tunga bokhyllan jag inte orkar rubba och inte vill pappa för man blir alltid skyldig någon någonting och jag väntar och härdar ut och ska äta gris och fisk och frukt och russin imorgon och vill inte fotografera någonting för en har redan med sej kamera och jag vill inte vara den som kom med en till barnskor väntar på mej vid dörren och vill gå ut och röka och försöker inte slå rot här och göra mej hemmastadd när jag envisas med att ha fönsret öppet så du fortsätter regna in och ge mej fukt och mögelskador och repor i golvet
och jag hittar en gammal vän en gammal bekant en gammal fling som inte kommer ihåg mej och aldrig har pratat med mej förutom att säga happy birthday utan att mena det eftersom han inte frågade mej vad jag sen fick och det var inte mycket men ändå och hursomhelst har han knackat på och det betyder ingenting men det är lite lustigt och jag tycker annars inte om sånt när det ska bjudas på kaffe och vetelängder vid oväntade besök men jag gör ett försök och stänger av mobilen och visar utsikten och undrar vad han har att komma mot det och jag blir besviken för det är alltid något som inte stämmer när jag får veta att han brukar ligga och sova med ytterdörren olåst och där ligger han och kopplar av medan andra har sina ägodelar spridda bakom en öppen trädörr lätt att rubba och göra det försiktigt och man kan ju inte gömma allting under sängen eller ha hela sin månadslön i madrassen och nycklar tappas lätt bort och jag vill bo i mitt eget näste och längta efter ett glas rött vin och en ciggarett som ett substitut för någonting annat